Rmk - Felicia lyrics
Vers1:
"Felicia" - femton år, traskade sakta frammåt
på väg hem från vänner som hon festat hos den jävla kvällen
de är sånt som händer, men snabbt och kallt efter ett halvår?
hur kunde han göra slut? efter de gånger han sagt att han älskat henne
utan makt går hon ner för gatan denna kalla vinternatt
ögonen fulla med tårar, hon fattar inget alls
hon vill bara hem - lägga sig ner och gråta ut
släppa taget om alla känslor, berätta de som hänt för mamma
alltid varit trogen, ville de skulle hålla året ut
hon gråter nu, tar en genväg, hennes steg är snabba
ja hon snabbar sig på, ramlar och snubblar en gång eller två
tar vägen genom parken,har med sin väska som hon håller i hårt
midnatt, skuggorna från träden mörklägger hennes väg
inte långt kvar till vänster över vägen sen är hon där
hon ser sitt hus ljus i fönstren, mamma väntar
men ingen av dom vet att denna kvällen är inte som andra kvällar
en hand på flickans axel,en som drar i väskan
tusen bilder flyger runt skallen, så vad ska hända?
Vers2:
Han älskar henne, kan inte tänka på nått annat
tankarna vandrar och halva skallen bankar av samma tankar
som den har gjort i ett år snart, han glömmer aldrig den soliga dan
som han såg sitt livs största kärlek gå hem från skolan
han blev besatt av henne, dom ska träffas, han tror de blir snart
han har betraktat varenda steg hon tagit väldigt nogrant
han tittar på klockan, den är 10 i tolv
nu vill han ha henne naken, vill inte hon så blir de med våld
han vet var hon har varit, för han har ringt runt och frågat
och allting är ordnat, så han går ut och låser dörren efter sig
han tänker sig hur allt ska hända, lungt och ingen ska bli sårad
tänker inte låta henne bråka, hon får inte säga nej
han går mot parken han ska vänta till flickan kommer
en blixt av ångest slår han, tänker på flickan och viftar bort de
han har följt henne i vått och tort i ett års tid
han är så kär att henne han inte vet att hon mår skit
nu är hon nära lägger sin hand på hennes axel
han hade rätt innan, de skulle hända denna natten
Vers3:
"Felica" 15 år, har nu frusit till is
bakom henne står en äldre man hon aldrig sett förut
tankarna är snabba allt som hänt den kvällen rusar förbi
allt är tyst ingen rör sig ingen ger ifrån sig ett ljud
Mannen lutar sig frammåt och viskar i hennes öra
att dom ska älska, de finns inget hon kan göra
hon börjar skrika och han håller handen för munnen på flickan
varför skriker hon? han var ju öm och känslig
han skiteri hur mycket hon sliter och drar den dumma slinkan
han är förälskad i henne och nu ska hans drömm bli verklig
hon ålar sig, försöker ta sig ur hans stronga grepp
men han är stark och hon är fast, hon vill bara komma hem
hon funderar på vem han kan vara, men då slits hon ner på marken
felicia grips av panik och vill skrika men blir tystad
hon kämpar av alla krafter och försöker bita han i handen
han tar händerna om halsen och de känns som hon ska strypas
han klär av hennes kläder med våld och hårda tag
livet rinner sakta ur henne och skriken låter svagt
Vers4:
Den äldre mannen är osäker på sin handling
ska han göra det han tänkt eller låta henne va?
han har drömmt om det här och nu blir drömmarna sanning
om han nu säger att han älskar flickan, va blir hennes svar?
han lutar sig frammåt viskar i örat att han älskar henne
att han har betraktat hon i smyg och att han har väntat länge
hon vänder sig om och tittar han i ögonen en stund
sen vill hon gå därifrån men mannen håller henne kvar
hon börjar skrika men får en hand över sin mun
hon vet de nu, de här är hennes livs värsta dag
han fattar inte vad de va som va fel med det han viskade
han blir besviken kastar henne i snön där hon blir liggandes
han lägger sig över henne, försöker slita av flickans kläder
men hon stretar emot och allt blir krånligt och svårt
han tar stryptag, ledsen och arg, den lilla djäveln
han förtjänar mer än så efter ett helt långt år
felicia trevar med händerna, letar ursinnigt
får tag i en sten och slår mot mannens huvud och tinning