Hel - Själaro lyrics

I ett hål av fukt och mörker, i ett hem för själaro

I en rustning kall och hård, i en grav av präst vigd jord

Han dölja sig för dagen, han gömma sina spår

Men i lönndom svart och kall på evig jakt han går

Under mylla i orolig vila vinden viskar vart färden sig bär:

Sofia, skatten är skändad. Lever än och ungmö är

Minns du kungen med sin svarta änka, minns du bödeln med lien i hand?

Minns du domen för hennes jungfrudoms skull? Sofia med död i sin famn

Kom skyar av regn, piska sönder mitt hem!

Kom storm och väck liv i kropp och lem!

Och han bjuder livet upp till vals,

Och gillrar en fälla åt döden

Sofia mig väntar så levande varm

jag ska ge av min kropp igen!