Elvira Madigan - Svartkonst & Tusenskönor lyrics
NÃÆ'¤r skymningen Faller anlÃÆ'¤nder Han
FÃÆ'¶r att skÃÆ'¶rda frukt jag lÃÆ'Â¥tit gro i Hans namn
En mÃÆ'¤nniska vit och blek som elfenben
PÃÆ'Â¥ ett altare skuret ut ur stenen
HÃÆ'Â¥rd och kall ur Bergets kam
Som en sista GÃÆ'Â¥va till gunst fÃÆ'¶r Hans famn
"LÃÆ'Â¥t mig se lÃÆ'Â¥t mig kÃÆ'¤nna Din hand i min
Med klor som skÃÆ'¤r djupt i mitt skinn"
Vad det rÃÆ'¤tt vÃÆ'¤g att ta? Nu nÃÆ'¤r slutet ÃÆ'¤r hÃÆ'¤r
PlÃÆ'¶tsligt tvekar jag - NÃÆ'¤r jag slits isÃÆ'¤r
MÃÆ'¶tet ÃÆ'¤r det fÃÆ'¶rsta i sitt slag
Och frÃÆ'Â¥n och med morgondagen
Skall jag leva fÃÆ'¶r Hans synd
Men nÃÆ'¤r kÃÆ'Â¥pan Han faller till marken
Ser jag kvinnan framfÃÆ'¶r mig
Jag lÃÆ'Â¥tit drÃÆ'¤pa sÃÆ'Â¥ grymt...
...Hon ser pÃÆ'Â¥ mig och ler
Den fauna jag klÃÆ'¤tt Hennes nakna kropp med
HÃÆ'¤nger ÃÆ'¤nnu frÃÆ'Â¥n Hennes hÃÆ'Â¥r
Och axlar ner pÃÆ'Â¥ Hennes bara ben
Hon ser pÃÆ'Â¥ mig och ÃÆ'¶ppnar sen
KÃÆ'¤ften sin likt ett rovdjur tÃÆ'¶rstar efter Livets Vin
Av alla synder jag begÃÆ'Â¥tt
Var aldrig nÃÆ'Â¥gon lika grym som den hÃÆ'¤r
FÃÆ'¶r sent fÃÆ'¶rstÃÆ'Â¥r jag att jag sjÃÆ'¤lv
nu fallit offer fÃÆ'¶r min Tro
Jag trodde mig ha - Jag trodde mig fÃÆ'¶rstÃÆ'Â¥
Den svartkonst jag sÃÆ'Â¥r